Drivet av den reviderade byggproduktförordningen (CPR) och införandet av det digitala produktpasset (DPP), håller spelreglerna på att förändras. Detta är inte bara små justeringar av befintlig politik; det är ett fundamentalt skifte i hur produkter designas, tillverkas och spåras.
Om du är tillverkare eller fastighetsutvecklare tickar klockan redan. Med en gradvis implementering som startar 2026 är övergången från frivilliga "gröna" initiativ till obligatorisk, verifierad miljörapportering inte längre en avlägsen framtidsutsikt; det är en affärsmässig nödvändighet.
I styrelserum över hela Europa finns en påtaglig känsla av brådska, men den grumlas ofta av förvirring. Många inom byggbranschen förstår att hållbarhet är målet, men färdplanen är fylld av akronymer som ofta används synonymt.
Vi ser det varje dag: en producent tror att deras interna klimatavtryck för produkten (PCF) räcker för att vinna ett kontrakt, bara för att upptäcka att utvecklaren kräver en tredjepartsverifierad miljövarudeklaration (EPD). Eller så antar en byggaktör att livscykelanalys (LCA) bara är ett annat ord för koldioxidavtryck.
Denna förvirring är mer än bara ett språkligt felsteg; det är en kommersiell risk. Utan ett tydligt grepp om dessa verktyg kan företag stå inför:
För byggföretag håller tillhandahållandet av detaljerad, verifierad data på att gå från att vara en ”bra att ha”-fördel i marknadsföringen till ett regulatoriskt krav.
Om du är verksam inom bygg- och fastighetssektorn, till exempel som byggherre, huvudentreprenör eller infrastrukturinvesterare, blir din värld alltmer datadriven. Du hålls nu ansvarig för den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för hela ditt projekt. För att nå dina egna dekarboniseringsmål och följa direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), behöver du detaljerad och verifierbar data från varje länk i din leveranskedja.
Utan verifierad data (EPD:er) från dina leverantörer blir det omöjligt att beräkna miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv för en ny byggnad. Investerare och tillsynsmyndigheter accepterar inte längre uppskattningar; de kräver transparens i leveranskedjan och koldioxidredovisning som tål granskning.
För att förbereda oss inför 2026 måste vi först reda ut begreppen. Även om dessa fyra termer är relaterade till varandra, tjänar de mycket olika syften på resan mot hållbara byggprodukter.
|
Bedömning |
Vad det är |
Vad det omfattar |
Primär användning |
|
Livscykelanalys (LCA) |
Den vetenskapliga metodiken. |
Brett: Försurning, vattenanvändning, ozonnedbrytning och koldioxid, bland annat. |
Intern FoU, grund för EPD:er och kan kommuniceras externt (med tredjepartsverifiering). |
|
Klimatavtryck för produkt (PCF) |
En delmängd av LCA. |
Smalt: Fokuserar specifikt på klimatförändringar eller GWP (Global Warming Potential). |
Intern benchmarking av koldioxidpåverkan. |
|
Miljövarudeklaration (EPD) |
Det verifierade "passet". |
Fullständiga LCA-resultat, standardiserade och tredjepartsverifierade. |
B2B-transparens, EU-efterlevnad och projektupphandlingar. |
|
Digitalt produktpass (DPP) |
Det digitala systemet för att lagra, bära och kommunicera data under produktens hela livscykel. |
EPD-data och information om cirkularitet (t.ex. reparation, avfallshantering, kemikalier, materialursprung). |
Regelefterlevnad, såsom EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter (ESPR), konsumenttransparens och återvinning vid livslängdens slut. |
En LCA är en omfattande utvärdering av en produkts miljöpåverkan under hela dess livslängd, från råvaruextraktion till slutlig hantering (från vagga till grav). Samtidigt är PCF i huvudsak kapitlet om "klimatförändringar" i den utvärderingen. Även om PCF är avgörande för att förstå ditt koldioxidavtryck, är en LCA bredare och tittar på hur en produkt påverkar bland annat vattenkvalitet, markförsurning och resursutarmning.
Se EPD:n som en "innehållsdeklaration" för byggmaterial. Det är ett transparent, standardiserat dokument som har verifierats av en oberoende tredje part och innehåller inte konfidentiell information. EPD:n ger specifika data om miljöprestanda (såsom koldioxidavtryck), som tillsammans med ytterligare information som materialsammansättning och återvinningsbarhet fyller miljöavsnitten i DPP:n. DPP:n gör i praktiken EPD-data tillgänglig för aktörer längs hela värdekedjan, från företag i leveranskedjan till konsumenter och återvinnare.
I EU:s och stora entreprenörers ögon är EPD:n den enda "valutan" som räknas. Den möjliggör:
Övergången till grönt byggande och obligatorisk efterlevnad behöver inte vara överväldigande. Framgången ligger i en proaktiv strategi i tre delar.
Den reviderade byggproduktförordningen (CPR) och artikel 6 ritar om branschen. Som produkttillverkare måste du gå bortom att se hållbarhet som en CSR-uppgift och börja betrakta det som en central del av regelefterlevnad (compliance).
I en värld med obligatorisk rapportering är data som är "tillräckligt bra" inte längre tillräckligt. Ett åtagande för högkvalitativ datainsamling via EPD:er bygger ett djupt förtroende hos dina kunder. När en utvecklare vill minska sina Scope 3-utsläpp, kommer de att söka sig till den leverantör som kan tillhandahålla en verifierad, digitalt redo EPD snarare än en som erbjuder vaga "miljövänliga" påståenden.
Den stora mängd data som krävs för hållbar materialhantering är för omfattande för kalkylblad. Du behöver utvärdera digitala plattformar som kan effektivisera beräkningen av LCA:er och hanteringen av din EPD-portfölj. Digitala verktyg är ryggraden i det digitala produktpasset och säkerställer att din byggmaterialdata är tillgänglig, korrekt och redo för tidsfristen 2026.
Tidsfristen 2026 för verifierade koldioxidavtryck och miljödata är inte bara ett hinder som ska passeras, det är en möjlighet att ta täten. Genom att anamma EPD:er och förstå nyanserna i det digitala produktpasset bockar du inte bara av en ruta för EU-efterlevnad; du säkrar din plats i en framtid där transparens är den främsta drivkraften för värde i byggbranschen.
Våra experter hjälper er att matcha rätt verktyg – såsom LCA:er, PCF:er och tredjepartsverifierade EPD:er – med er produktportfölj och era dekarboniseringsmål.
