FLAG - SBTi:s strategi för fastställande av mål för den markintensiva sektorn tas i bruk

Arbetet mot en netto-noll framtid har stärkts ytterligare genom lanseringen av FLAG-sektorns riktlinjer (Science Based Targets initiative (SBTi) gällande fastställande av klimatmål. Riktlinjen kommer spela en avgörande roll för redovisningen av markrelaterade utsläpp och upptag. Vi har sammanställt de viktigaste rekommendationerna samt förväntade utmaningarna för FLAG-företagen - men också varför det kommer att löna sig att investera tid och resurser för att anpassa sig till dessa.

Omdefiniering av "bästa klimatåtgärder" för FLAG-företag

Jordbrukssektorn står för ca 25 % av de årliga utsläppen av växthusgaser i världen, varav ungefär hälften kommer från jordbruksproduktion och resterande från markanvändning, avskogning och skogsbruk. Ändå är det endast ett fåtal företag som redovisar dessa utsläpp i sina baslinjer och relaterade mål, något som Greenhouse Gas Protocol till stor del hänvisar till bristen på tillgängliga standarder, data och metoder.

Publiceringen av riktlinjerna är viktigt för företag med direkta eller indirekta kopplingar till mark verksamheter: de har nu tydliga rekommendationer om vilka årliga minskningar de behöver göra för att anpassa sig till målen i Parisavtalet från 2015 och för att begränsa den genomsnittliga globala temperaturökningen till 1,5 ºC över den förindustriella nivån*.

Vad behöver du veta som arbetar inom FLAG-sektorn?

• De sektorspecifika målen för minskade koldioxidutsläpp ökar: Från september 2022 kommer företag som planerar att fastställa vetenskapligt baserade mål att vara skyldiga att fastställa ett "vetenskapligt baserat FLAG-mål" (FLAG-mål) om de tillhör en FLAG-utpekad sektor (t.ex. detaljhandel med livsmedel och basvaror) eller någon annan sektor där mer än 20 % av intäkterna eller de totala utsläppen inom scope 1, 2 och 3 är hänförliga till FLAG. Ett företag kan bli tvunget att fastställa både ett FLAG-mål, som omfattar alla utsläpp från skogar, mark och jordbruk, och ett så kallat "icke-FLAG-mål", som omfattar alla företagets övriga fossilbaserade utsläpp.
• Två metoder för att redovisa utsläppen: Företagen kan antingen använda sig av en sektors- eller en råvaruprincip för att beräkna sina utsläpp. Vad innebär detta och vad är skillnaden? Sektormetoden passar bäst för företag med en varierande FLAG-utsläpp, där enskilda produkter eller källor dominerar klimatavtrycket. Under sådana omständigheter behöver företagen ett övergripande reduktionsmål, vilket sektorsmetoden erbjuder. En råvarubaserad strategi är mer meningsfull när huvuddelen av ett företags utsläpp kommer från specifika produkter eller råvaror som kräver mycket mark, t.ex.: nötkött, kyckling, mejeriprodukter, majs, palmolja, griskött, ris, soja, vete, timmer och träfiber. Var och en av dessa råvaror har en skräddarsydd plan för utsläppsminskningar, vilket ger företagen en guidad vägledning gällande sin reduktionstrategi jämfört med sektorsmetoden
• GHG-protokollet kommer inom kort erbjuda en bättre anpassad metod: SBTi rekommenderar alla företag anpassar redovisningen av sina FLAG-utsläpp till den standard som fastställts i kommande versionen av GHG-protokollet.Land Sector and Removals Guidance.
• Riktlinjer för reducering: En större satsning behövs när det gäller att ta itu med omfattningen av reduceringen: När företagen inom FLAG-sektorn sätter upp mål för att minska utsläppen måste de ta itu med 95 % av sina direkta och indirekta utsläpp inom scope 1 och 2 och 67 % av sina utsläpp inom scope 3. I samtliga scope kan FLAG- och icke-FLAG-utsläpp uppstå, vilket inkluderar utsläpp från jordbruk och bearbetning i efterföljande led (t.ex. avfallshantering, konsument användning av produkter etc.).
• Nya sätt att uppnå reduktionsmål: : Aktiviteter som bidrar till att avlägsna växthusgasutsläpp och som äger rum på produktionsområden inom ett företags leveranskedja kan räknas in i företagets mål för utsläppsminskning.
• Offentligt åtagande om att inte skövla skog: FLAG-företag som fastställer vetenskapligt baserade reduktionsmål måste offentligt förbinda sig till noll avskogning inom alla områden. När det görs rekommenderar SBTi starkt att företagen anpassar sina åtaganden om avskogning till riktlinjerna för initiativet Accountability Framework.

Hur är det med utmaningarna? Vi har också identifierat de problem som du kan stöta på:

• Enligt riktlinjerna ska man tydligt skilja mellan FLAG-utsläpp och icke-FLAG-utsläpp. Det kan vara svårt, eftersom befintliga företags GHG-inventeringar inte är utvecklade enligt denna princip, och de emissionsfaktorer som används för att redovisa utsläppen inte är uppdelade så att de tar hänsyn till dessa två olika kategorier. Men det finns sätt att komma runt detta: utsläpp som genereras av verksamheter i kategori 1 (köpta varor och tjänster) som rör markanvändning och jordbruksproduktion kan separeras med hjälp av uppdelningen av emissionsfaktorer som tillhandahålls i databaser. Exempelvis kan en emissionsfaktor för en liter palmolja delas upp för att skilja mellan FLAG-utsläpp, såsom förändring av markanvändning och aktiviteter på gården för att odla palmoljefrukter, och icke-FLAG-utsläpp, såsom processering av palmoljefrukten till olja.
• Det kommer att vara svårt att minska källan till FLAG-utsläpp, särskilt när FLAG-utsläppen ingår i ett företags scope 3-inventering. Företagen vet ofta inte hur FLAG-utsläppen påverkar deras scope 3-avtryck. Därför krävs samarbete i hela distributionskedjan och innovativa lösningar för att minska dem i den takt som krävs.
• FLAG kräver att företagen ska redovisa förändringar, i markanvändningen som sker i leverantörskedjan, vilket gör redovisningen av koldioxidutsläpp ännu mer komplicerad. Detta är dock också positivt: genom att tilldela ett koldioxidvärde till förändrad markanvändning kommer företagen att uppmuntras att agera mot avskogning och stödja omvandling av livsmiljöer.

Vårt team inom området är medvetna om dessa utmaningar. Vi har påbörjat arbetet med befintliga kunder för att bygga upp scope 3-inventeringar av växthusgas som skiljer mellan FLAG-utsläpp och icke-FLAG-utsläpp, och som tar hänsyn till förändrad markanvändning och koldioxidupptag inom leveranskedjor. Vi hjälper kunder navigera i frågan gällande tidigare utsläpp. Vi rekommenderar företag att ta itu med det genom att använda strategier för leverantörsengagemang samt workshops för kunskapsbyggande.

Varför är SBTi:s riktlinjer för FLAG en stor nyhet för företagen?

Hittills har det varit svårt för företag inom FLAG-sektorn att mäta effekterna av sitt klimatavtryck. Det betyder att det varit svårt att ta itu med dessa utsläpp genom aktiviteter som leder till utsläppsreducering. De nya FLAG-riktlinjerna underlättar och gör det möjligt för företag att göra fler åtgärder som minskar utsläppen. Aktiviteter inom leveranskedjan som bidrar till att permanent ta bort utsläppen från atmosfären kommer för första gången kunnas räkna med. De kan också användas för att uppnå företagets övergripande mål för reduktion av växthusgasutsläpp - men endast om dessa koldioxidupptagningar sker inom leveranskedjan och förutsatt att de inte säljs som certifierade reduktionsenheter på koldioxidmarknaden.

• Arbeta med utfodring av boskap: 46 procent av det globala utsläppet från livsmedelssektorn härrör från boskapsuppfödning med tillhörande markanvändning. Det kan påverkas genom alternativa foderproteiner (vilket förändrar aktiviteten i löpmagens aktivitet hos korna och därmed minskar metanutsläppen), hitta sätt att bekämpa avskogning (genom att titta på foder försörjningskedjan, där efterfrågan på sojaproduktion är förödande för skogarna) och införa regenerativa jordbruksmetoder.

• Optimering av råvaruanvändning i odling av jordbruksgrödor för konsumtion och djurfoder, liksom relaterade förändringar i användningen av mark, står för ungefär 35 % av livsmedels utsläppen. Gödselmedel och bekämpningsmedel är den största källan till utsläpp på gårdarna. Genom att optimera användningen av gödselmedel och anta innovativa lösningar som till exempel nitrifikationshämmare kan utsläppen minskas, minskad användning av bekämpningsmedel sparar också bränsle vilket är bra för både planeten och ekonomin.

• Förbättrad hantering av jordbruksmark: att öka markens organiska kol är ett säkert sätt att minska utsläppen då man utnyttjar markens potential att binda kol. Det uppnås genom att förbättra skötselmetoder: antingen via optimera fördelningen av gödsel eller använda nitrifikationshämmare för att minska nitrat läckaget
• Öka produktiviteten med hjälp av principer för skogsjordbruk:: Att medvetet inkludera skuggande träd i kombination med andra jordbruksmetoder som beskärning av träd, utbildning av lantbrukare kan leda till flera miljöfördelar. Det kan t.ex. förbättra bördighet, minska jorderosionen, öka kolbindning samt öka avkastning. Bättre avkastning minskar behovet av gödningsmedel, bränsle ved och timmer, genom skogsjordbruk kan man minska trycket från avskogning på omgivande skogar samtidigt som man förbättrar försörjningsmöjligheter.

Tillhör ditt företag FLAG-sektorn?

Om du håller på att bygga upp din växthusgas inventering eller redan har definierat en baslinje, rekommenderar vi att du börjar skilja mellan FLAG-utsläpp och icke-FLAG-utsläpp så att du är redo att sätta upp FLAG-mål när SBTi-vägledningen förfinas.